100 procent

Vi har haft en hetsig debatt här i Umeå om slöjförbud på skolor eller inte. För mig är inte detta en debatt om religionsfrihet, mångfald eller ens tolerans. Det är en ren, oförfalskad sexistdebatt. Diskussionen om det är bra för unga flickor att bära sjal eller om det är ett förtryck måste givetvis föras, men den måste för det första föras på de troendes villkor och inte som en påtvingad, imperialistisk diskussion och för det andra måste den föras så att de enskilda flickorna inte offras.

Den enskilda flickan som känner sig skyddad från blickar och kladdiga händer genom att bära slöja eller täckande kläder har lika stor rätt till sina känslor som hon som vill visa magen eller han som vill gömma sig i sin huva. Det handlar om att respektera olika yttre uttryck för det inre. Och den enskilda flicka som behöver hjälp att slippa slöjan behöver vårt stöd, men det stödet får inte vara så fegt att det jämnar alla andra med marken. Det är enkelt men fegt att ta till sånt som man kallar allmänna regler för att slippa ta diskussionen med just dem det berör.

Ett exempel är den lilla pojken som äntligen pekade ut mobbarna i klassen och läraren löste det hela genom att skicka hem ett brev till alla föräldrar där de uppmanades att tala med sina barn om att inte mobbas. Det brevet kom naturligtvis även hem till den lilla pojken vars föräldrar pratade allvarligt med honom om att man inte får mobba sina klasskamrater.

På samma sätt fegar skolan ur när de väljer slöjförbud för att det finns några flickor som far illa. Av sin religion, sin kultur eller sin familj kan ju inte vi bedöma på ett generellt plan, utan där måste man se till varje enskilt fall. De som drabbas av detta är alla flickor som med stolthet och glädje sätter på sig sjalen när de går utanför familjens trygga famn.

Och jag blir så arg och ledsen när jag tänker på att det är möjligt att fortfarande idag ha åsikter om flickors klädsel; de får inte ha sjal, de får inte ha stoppad bh, de får inte visa magen… Bort med tassarna från våra flickors yttre uttryck! Det är ändå det inre som räknas och det kommer ni aldrig åt genom att förbjuda det yttre. Det kommer ni bara åt genom att prata med dem och se individen.